SSIK F14

Söndag 11 Maj Kl. 17:00 Donsö Nordövallen

 

S:a Skärgårdens IK - Azalea BK     1-4

 

Vi tränare drabbades av ett dilemma när vi hade för många antal spelare med oss inför Azalea matchen. Tillslut löste det sig och uppvärmningen blev lite halvdann.

 

Matchen drog igång och spelet var riktigt bra till en början. Vi tryckte till, vågade och vi ville ha boll. Tjejerna var motiverade och laddade! Skärgården spelade riktgt bra, men Ibland uppstod en del svackor. Många gånger hade vi problem med att jobba hem, eller framförallt möta bollen. Vi stod på hälarna och lät bollen rulla till oss, dock var nackdelen att motståndaren hann emellan bollen och vår egen spelare. Rösterna var också dem bra till en början, men ibland glömde vi av att vi ens hade röster att tala med.

 

Vi tryckte till och våra målchanser kom. Niki lyckades b.la. träffa stolpen, vilket var äckligt nära ett ledar mål. Vi lyckades hålla nollan länge och det krävdes en kraftig fight för Azalea eftersom S:a Skärgården många gånger var redigt tuffa. Men efter ett tag lyckades Azalea spräcka vår nolla och deras första mål gled in. Trots detta så hängde vi inte läpp, utan vi gav järnet och vi ville jämna ut siffrorna. Azalea som var lite mer aggressiva framåt pressade på oss rejält och till slut blev det svårt att stå emot deras tryck. Vi rensade många hörnor och vi lyckades rädd många svåra lägen som motståndarna anföll med.

 

Tyvärr lyckades vi inte få ut bollen ur straffområdet under ett visst läge. Vår målis Johanna var täckt och såg inget, vilket gav motståndarna ett guldläge som de tog vara på och lyckades klämma in bollen i mål - Oturs mål säger jag. Det stod nu 2-0 till Azalea, men tjejerna fortsatte att kämpa. Problemet låg mycket i att vi inte vågade lyfta laget med tanke på de målen vi fått i rompen. Vi tappade koncentrationen och vi saknade viljan, vilket enligt mig är det viktigaste man kan ha. Trots att man kanske inte är bäst så kan man faktiskt vinna p.g.a. starkaste viljan. När vi hade viljan var vi otroligt starka, men när vi tappade viljan så förlorade vi mycket utav vårt spel. Naturligtvis spelade värmen oss ett spratt och tog mycket av vår energi.

 

Det som imponerade mig många gånger, var vårt kantspel som vi faktiskt använde oss utav. Dessutom lyckades våra forwardars ta vara på sin kvicka snabbhet som resulterade i farliga målchanser, för visst var det en nagelbitare några gånger.

Väl i halvlek samlade sig tjejerna och vi fokuserade på de som behövde förbättras. Vi hade tidigare haft en del målchanser, vilket var vår glöd till att fortsätta att kämpa - Bollen skulle in i mål även för vår del! Helt otippat kämpade Skärgården och gav järnet, för viljan den fanns där. Vi spelade fram bollen och Adéle lyckades trycka in bollen i mål - Vilket mål ! Jublet var stort och alla drabbades av glädje, för nu var Skärgården med i matchen igen. Ställningen var 2-1.

 

Många spelare ledde till många byten. Under vissa perioder blev det väldigt tufft för oss att hitta ?normal-läge? och vi glömde delar vi hade pratat om under halvlek. Vi blev ännu mer taggade av att göra mål, för visst kunde vi också klämma in bollen i mål. Tjejerna slet och jobbade i värmen, men lyckades inte enda fram. Azalea som hade stor nytta av sina vågade skott och inlägg ledde till att de lyckades klämma in två mål till. Vi tappade orken och glömde många gånger av att hålla markeringarna. Matchen slutade 4-1 till Azalea BK.

 

Underbart kämpat idag tjejer i S:a Skärgårdens IK ! Nästa match vinner vi ;)

- Vi tackar domaren, Azalea BK och publiken för en bra match, Tack!

 

Dessutom vill jag ge ett stort tack till S:a Skärgårdens hejaklack som leddes utav Ludvig & gubbarna. Tack killar för en sjukligt grym support! Tjejerna blev otroligt laddade av ert stöd.

Jag tycker att det var en riktigt bra match. Tjejerna hade vilja, men när glöden lös i deras ögon, det var då laget spelade som bäst. Något som vi måste tänka på tills nästa match och som vi kommer öva mycket på är:

 

• Möta bollen.
• Envishet - Ge järnet enda in i kaklet!
• Markeringar, våga trycka till.
• Viljan.
• Skott.
• Hårda och långa passningar.

 

/Coach Ellen

 

En förlust som resulterade i siffrorna 6-1, men det var inte allt för dåligt, med tanke på att vi lyckades klämma in de snyggaste målet (hörna, sen nickboll in) och dessutom är detta andra matchen på 11-manna, motståndarna är inne på sitt andra år. Tjejer, jag citerar publiken "- Vad faan har hänt, de har ju blivit så jäävla duktiga!!" Ta de till hjärtat och njut, nu laddar vi inför nästa match!







/ Coach Ellen

Jag är helt i extas! Coachen är redigt nöjd med dagens match som slutade i förlust, men togs som en ren vinst. S:a Skärgårdens IK, flickor 94-95 inledde säsongen med en riktig stjärnmatch. Första 11-manna matchen och dessutom ligger laget ett år efter, egentligen skulle vi spela på 11-manna förra året, men då var laget inte redo enligt de tidigare tränarna. Nu däremot ..

Första halvlek inleddes på ett utomordentligt sätt! Vi hade spelet som ständigt befann sig på motståndarens planhalva. Vi var nära på att göra mål, men tråkigt nog lyckades de klämma in ett mål, som också blev det enda i matchen. Vi spelade, snackade och var riktigt aggresiva. Denna överenergi kanske berodde på de Detroxol tabletterna jag delade ut innan matchen, haha! Tjejer ni hade en kämparglöd av stål!

Andra halvlek går att kommentera. Vi fick aldrig laget till att lyfta och mängder med hörnor sprudlade emot oss. Det blev tufft att spela, med tanke på att det alltid är jobbigare att jaga boll, än att själv spela den. De tio sista minutrarna lyckades vi dock få igång spelet och anfalla mot mål, tyvärr inga mål. Trots matchens resultat så är jag stolt som faaan!

Tidigare har detta laget förlorat mot Näset SK med 12-0, men idag resulterade matchen i 1-0. Jag tycker att det är en helt otrolig prestation. Vi snackar en rejäl utveckling och den går framåt med stormsteg! Det är underbart att se hur tjejerna ser upp till en, lyssnar och engagerar sig i de övningar som vi lär ut.

Coach ellen tackar idag för mig och säger; Tjejer ni var helt otroliga - ta det till ert hjärta! Ni är mina stjärnor & jag är så stolt att jag skulle kunna lyfta berg!


/Coach Ellen

Som den coach jag är .. så packade jag min väska och begav mig ner mot Spångens, en liten by utanför Helsingborg, för att kunna coacha mina älskade ungdomar. Tjejerna och de tre andra tränarna åkte ner redan på fredagen, men då kunde inte jag med tanke på UF-mässan, så därför åkte jag istället ner tidigt på lördag morgon.

Vilken helg säger jag bara! Klockren, stört skön, tokig, sköj och bara allmänt rolig! Jag, Emma, Robban & Ulf, de drivande coacharna, såg till att tjejerna fick ett träningsläger de sent skulle glömma. Mycket nya övningar, nya uppgifter och massor med teori. Tjejerna växer allt mer och mer, de utvecklas till tusen och deras framgångar är otroligt glädjande att se. Kurvans bana går rätt upp! Det blev ett träningsläger fyllt med skratt, lärdom och en skön sammanhållning! Allt i en kombination gjorde att det blev en succé, vilket gjorde de till en toppen helg. Har dock redigt ont i halsen, vilket är på gott & ont. Det känns att man har varit tränare, varit på ett läger, är lite sjuk. Men det är de värt .. förutom att jag låter som att jag svalt ett sandpapper, haha!

Tjejerna gör bra ifrån sig på träningarna, vilket är en fröjd för ögat att se. Det gör mig som tränare oerhört stolt. Som en överraskning i ett kinderägg .. så fick tjejerna reda på sina positioner, vilket även de var en nytänning för dem.

Naturligtvis var det inte bara träning som gällde. En grundstolpe med lägret var självklart bygga upp och skapa en starkare sammanhållning, vilket vi också gjorde. Träningarna gick otroligt bra och efter dem så hade vi vattenkrig, Klockrent! Emma & jag lärde känna tjejerna på djupet och de var inte nådiga på att kaxa sig (dock inte vi heller ;), rediga attitydproblem har dessa brudar. Haha! De är mina tjejer de *blinkar* Som coach får man stå ut mycket, men jag säger bara en sak; Hämden är ljuv! (så länge de inte går över gränsen)

Vi fick tandkräm på handtaget, daggmaskar utanför dörren och smällare på morgonen, de var inte nådiga, men så heller inte vi, haha! Vi kletade smör på handtagen & band fast en tjej med tejp. HAHA! Inte nog med de .. efter en träning lyckades tjejerna hälla en hela spann med vatten över mig - Åhh, jag tackar allra ödmjukast! hahah !! Jäklar vad niki fick stryk. Mängder med vatten och dessutom så mulade jag henne med lera. Visst jag kom inte undan, fick en del på ryggen, men jag blev i alla fall inte mulad!! :P

Jag är nöjd och deras tacksamhet stärker mitt inre och min självkänsla något enormt, så det är jag som vill tacka dem. Underbara brudar de är va de är!